metall (och konsten att älska sina tillkortakommanden)

uppgiften löd som följer: att driva något (dvs banka fram en form), att löda en hermetiskt tillsluten volym och att löda en öppen volym. att använda sig av både hårdlödning och mjuklödning var också en del av uppgiften.

min tanke var att banka fram två halv-sfärer, löda ihop dessa till en boll, löda ihop en kub av pinnar runt denna boll och tadaa! ha ett fantastiskt snyggt halsband.

men det där med metall alltså. lika mycket som jag älskar det, lika jävligt tycker jag det är att arbeta i. det vill liksom inte samma saker som jag. så jag ändrade mig. istället bestämde jag mig för att löda ihop en kub av plattor i bleckplåt. det var lättare sagt än gjort. fan.

 

jag lödde en kub av metallpinnar. den ser inte mycket ut för världen men jag kan inte ens prata om antalet timmar jag lagt ner på den. ångest!

 

sen lödde jag dit en av mina drivna halv-sfärer på en metallbit eftersom kuben inte på ett godkänt vis visade att jag kunde mjuklöda.. ahwell... det må vara något utav det fulaste jag någonsin gjort. eller jaa, det är inget bara.

 

detta var några veckor sen jag gjorde nu men eftersom jag är en sån upptagen människa (hm) kom det inte in här förrän nu..