Genomförande:
Jag började projektet med att läsa lite i olika poesisamlingar av Bob Hansson för att bli inspirerad till mitt projekt. Jag skrev ut några utvalda textrader som jag gillade på A3-papper och bestämde mig för att virka dessa ord. Det jag började med var "Och vi kallade livet fantastiskt" i ett väldigt rakt och ordnat typsnitt. Det var en utmaning att få bokstäverna i rätt former till att börja med men efter ett tag lärde man sig hur man skulle öka och minska för att få dem att bli som jag ville. Det kändes roligt att få sån väldig kontroll över sin virkning genom att prova sig fram. Till dessa bokstäver använde jag ett 6-trådigt svart moliné-garn, inte jätteroligt att virka med och behovet av en virknål med lampa kändes av. Sen blev det "Jag tyckte att det lät sant då" i en mer snirklig sammanhängande skrivstil. Efter allt det raka och ordnade var detta jätteskoj. Det blev ett helt nytt sätt att tänka eftersom alla bokstäver hängde ihop och en helt ny problemtik uppstod om åt vilket håll man skulle virka bokstäverna och få dem att sitta ihop. Dessa ord virkade jag i ett svart lite luddigt acryl-garn, helt okej att jobba med även om acryl har vissa gnisslings-tendenser.
När jag i princip var färdig med mina diktfragment och försökte tänka vad jag skulle göra med dessa fick jag vad man kan kalla storhetsvansinne. Så ca. 3 dagar innan allt borde ha varit klart började jag sticka mig en huva med tillhörande cape. Till huvan lärde jag mig en ny teknik för hur man stickar en platt cirkel innifrån och ut och sen använde jag mitt sunda förnuft för att forma den nedåt och sedan fortsätta plant. Jag la då ut den ännu mer för att våga den i kanten. Till capen gav jag mig på stickmaskinerna. Det var ett litet projekt i sig. Dag ett blev inte mycket gjort och resultatet kasserades. Dag två gick det bättre och jag bestämde mig för att försöka sticka en cirkel. Det var lite klurigt att veta hur mycket jag skulle delsticka för att det skulle bli bra och jag fick helt enkelt prova mig fram tills det blev som jag ville. Detta medförde givetvis att capen blev något ojämn i formen då det tog en stund innan jag hittade rätt men jag spände och ångade en himla massa och spände och blötte och ångade och spände lite till för att forma den som jag ville. Både huvan och capen är stickade i 100% ull så det gick ganska bra även om jag fick slita en hel del. Huvan bestämde jag mig i sista stund för att jag ville stärka så att det plana nertill ska stå rakt ut. Jag använde verda på tub men tror jag spädde den för mycket för det hände absolut ingenting. Så Kristin tyckte jag skulle köra trälim och vatten som jag funderat lite över just då det är en installation och inget någon ska bära.

Resultat:
Jag är nöjd med resultatet även om det för mig själv inte är klart ännu. Stärkningen av huvan ska jag göra nu och så ska jag nästla mig in till en industrioverlock för att sy ihop capen. Och lite annat så klart.
Den eviga frågan: Vaddå, när är man "färdig"?
Så för mig är det mycket kvar men just i denna garnkursen är jag nöjd med mitt resultat och vad jag åstadkommit.

Analys:
Det har varit ett både väldigt roligt men också mycket givande projekt. Jag är glad att jag valde ett mer experimentiellt projekt för att utveckla mina idéer även om jag inser att jag kommer lära mig mycket av att sticka mer efter mönster. Det blir helt enkelt en Haruni-sjal, men nån gång i slutet av maj skulle jag tro när den värsta ansökningshetsen har lagt sig :)


Så, bara på't igen!

snart så....

varifrån idén kom till att helt plötsligt sticka en stor jag-vet-inte-vad/slängkappa/sektplagg minns jag inte riktigt men jag erkänner mig själv vara lite dum i huvudet. visst, efter ca fyra HELA dagar (varit igång sen halv sex imorse) börjar det ta sig. har precis lagt de skrivstilsskrivna orden och "huvan" på stärkning. spänd på resultatet. bara att sy fast de sista orden imorgon då. innan 9:10. vi får la se om jag lyckas.
skåpet står där skåpet ska stå, dvs orört sen i fredags. men jag har hört att det finns en månad som heter maj.


nu: bilder

sticka på maskin är tålamodskrävande. ca en timme gick till misslyckade uppläggningsförsök innan jag och marre var vänner

sen så, var upplägget fixat och tyngderna hängda, puh!

då händer givetvis sånt här efter ett tag. och ganska ofta. maskorna faller. snark.

och till slut går garnet av och maskorna faller på riktigt. men det är då man säger att det var bra för idag. tack marre!

sen skulle dikten på, sysysy.

färdig, typ. bara huvan och dikt no. 2 kvar.

huvan på tork efter stärkelse. tvivlar på att det funkar.

dikt på tork dock i oordning...

nu får man väl ändå sova ett par timmar. ger en analys på skiten en annan dag. känner att jag inte skulle ge en rättvis sådan i detta tillstånd :)

tjipohej!

dra något gammalt över sig kanske. eller något nytt.

havregrynsgröt till middag ger noll matlåda till imorgon. jävla tråkvardag. jag vill ha glamour, nu!!
i övrigt hatar jag de förbannade stickmaskinerna men funderar på att ge mig på dem imorgon igen. vill ju ha det som jag tänkt. åhhhh.

idag var tydligen ingen bra dag. glömde glasögonen på nattduksbordet och var halvblind hela dagen till råge på allt.
positivt då: att jag insett att jag stickar ganska snabbt för hand PLUS att mina knitPros är grymma! *smygreklam

en bild kanske, jag gillar ju gärna när det är lite visuellt.

såhär känns det just nu.

ingen rök idag, det är för kallt för att våga sig ut. ledsen alla mina hardcorefans ;)


imorgon är en annan dag!

tjillevipp

mastodontinlägg med bildkavalkad

och så hade det gått nästan en vecka igen. alldeles för fort gick den också. skåpet växer men jag vill inte prata om det. vi börjar med röken.

tisdagkväll:

håll i hatten: onsdagMORGON. det var för vackert för att inte förevigas.

onsdagkväll

sen blev det ingen mer rök för himlen har bara varit helt vit. skulle kunna tagit kort på det men det har jag inte...

så för att fortsätta med mitt garnprojekt hade jag ännu en tanke om de här orden som man hela tiden använder. jag gillar ord. (no shit!) och så tänkte jag att oj så fantastiskt det vore om man slapp att alltid bli bedömd som första intryck av sin yta. få en stämpel av vem man är efter hur man ser ut. så då gjorde jag detta kollaget nedan för att illustrera hur orden man använder skulle kunna vara viktigare. vad man säger, vad man tycker vad man uttrycker.

så då tänkte jag att jag ska göra någon form av heltackande huva att fästa mina dikter på och hittade i boken Contemporary Knitting for Textile Artists av Ruth Lee hur man stickar en platt rundel innifrån och ut på strumpstickor. så det började jag med igår. dock hittade jag bara tre stickor istället för fem men det fick helt enkelt gå. enkelt beskrivet kan man säga att jag började med åtta maskor som jag stickade ihop. dessa ökades till 16 maskor i nästa varv och sen för att få det plant ökar man med 16 maskor var tredje varv. ganska logiskt.

så fort jag fått tillräckligt många maskor bytte jag till rundsticka från mitt fantastiskt feminina super-kit knitpro. wohoo, premiärstickning!
ackompenjerad av true blood hos en kompis blev det sticka av. jag ääääääälskar vampyrer, ge mig en, nu!
här är jag nu. det är banne mig lite för långt kvar...

men jag funderar på att låta skåpet vänta lite för detta känns viktigar och roligare just nu. jag är inne i ett bra stickflow. får kanske varva lite. funderar även på att köra lite stickmaskin nåndag för att få lite mer material att fästa mina ord på. vi får la se vad som händer.
och sen tänkte jag bara påpeka en grej: fy bubblan vad mycket snö!!!!

tjiip!

varför vill jag köpa den här boken för. jag är alldeles för lättpåverkbar. på alla de sätt och vis. det kommer drälla en massa träböcker här hemma snart om jag låter mig släppa efter för alla "vill-ha"-känningar...

idag har jag limmat. sågat på cirkelsågen och insett att det ska bli ett skåp av de där förbenade träbitarna. hurdå???

imorgon bara en vecka kvar på båda projekten. det går alldeles för långsamt tror jag. på tåget in virkade jag ett litet jag. jag tyckte att det lät sant då
Bob Hansson

nu måste jag banne mig sova. jösses, jag kom ju nyss hem?

rök

med en del påtryckningar kommer här gårdagskvällens och kvällens rök.

vinden har vänt ikväll

kanske kommer en uppdatering av dagen? kanske... ifall inte tackar jag Lars för hjälp med cirkelsågen, den är läskig den där men jag gjorde det tillslut..

tjillevipp.

lördagskväll

Lördagskvällen laddades med choklad och nötter. Här skulle virkas ord och tittas igen missade På spåret och gotta sig i Melodifestival.
Bokstäverna är virkade i Mouliné-garn(det finns en anledning till varför man hellre broderar med detta än virkar, jag vet också det nu) med en kombination av smygmaskor, fastmaskor och dubbla fastmaskor som jag så påhittigt kallar det jag inte vet vad det heter, hoppas det är rätt...

O

Här kallade jag det natt och lämnade mitt arbete inte ens halvvägs. Åhhhhh, varför ska allt ta sån tid för?! Märk också vilka som var mina två sista bokstäver att göra. Min nya favoritbokstav, om alla kunde vara lika vacker som den. l l l l l l.

På't igen bara.



PS. Gårdagkvällens rökbild

projektplan

ord som tröst och makt

Inledning:
Jag har valt att som eget projekt jobba med ordet som utgångspunkt. Jag ska bla. läsa poesi av Bob Hansson att inspireras av. Jag tänker på flödet i estradpoesi som bara faller ur någons mun. Jag tänker på ordets makt. Jag tänker mycket. Lite för mycket ibland.

Bakgrund:
Jag har tidigare kunskaper i både stickning och virkning i form av att jag hållit på mest på fri hand. Gjort mina egna mönster och låtit arbeten växa av sig självt. Så en naturlig väg vore kanske att då att sticka efter mer avancerade mönster än tidigare. Men vad jag insett när jag suttit med mina provlappar bland annat är att det nog inte är för mig. Jag har kunskaperna som krävs för att läsa och förstå ett mönster på både engelska och svenska och jag vet var jag skulle vända mig om jag i framtiden fick problem och inte förstår en beskrivning exempelvis.
Därför tog jag detta tillfälle till att utveckla mitt konstnärliga uttryck genom att återigen skapa helt fritt men nu med helt nya förutsättningar efter höstens garnkurs där jag utvecklade mina kunskaper genom att just följa mönster.

Frågeställning:
Hur ska jag tackla uppgiften? Ska jag sticka eller virka eller göra båda? Hur ska jag lösa rent praktiska problem/hur gör man? Vad ska resultatet egentligen vara? När är jag färdig?

Syfte:
De senaste åren har jag allt mindre använt mig av det skrivna ordet för att uttrycka mig. Jag har byggt upp någon sorts spärr. Då har friheten funnits i att kunna uttrycka sig visuellt, genom att skapa. Det har varit det absolut viktigaste för mig och min drivkraft i mitt skapande. Dock har jag hela mitt liv läst väldigt mycket och påverkats oerhört starkt av det skrivna ordet. Jag älskar poesi och riktigt riktigt bra skrivna böcker.
Men så de senaste månaderna har jag alltmer börjat skriva. Något så banalt som dikter. En dikt om dagen till och med. Och jag har funnit en enorm kraft även i detta sätt att uttrycka mig.
Så har jag tänkt och tänkt. Titeln "Ord som tröst och makt" kommer från en föreställning av Marcus Birro som jag såg för många år sen men som sitter kvar. Jag tycker om titeln. Den fick mig att fundera. Ord är makt, väldigt mycket. Men man påverkas även av allt man ser. Så den ultimata kombon att påverka är givetvis båda de två, ordet och "bilden". Och det har ju alla reklamare i hela världen kommit på innan mig. Men jag kom också på det.
Så, till mitt syfte. Mitt syfte är att samtidigt som jag utforskar mina gränser inom garnteknik att utforska hur kombinationen av ord och något estetiskt tilltalande/motbjudande kan kombineras. Mäktigt.

Metod:
Jag tror jag kommer använda mig av både stickning och virkning, kanske något mer? När jag kör fast ska jag leta sätt att ta mig runt; på egen hand, med hjälp av vänner och med hjälp av det där internetet.

Tidsplanering o Redovisning:
Den 23/2 ska någonting hängas på en vägg, vad detta någonting är återstår att se men det är då det ska vara klart.

ord ord ord.

idag har varit en tämligen ineffektiv dag. skäms på mig! råkade bädda ner mig själv med datorn i sängen imorse och ramlade ur två timmar senare.... tids nog tog jag mig iväg in mot staden(Borås) i allen fallen. skulle gå till studentbokhandeln som såklart stängde redan vi två för att det var fredag. tusan. så då blev det bara två ärenden gjorda:

1. hitta VERDA på Ica
2. skriva ut saker och ting på THS

jag ska dock försöka hålla bloggen mindre kaosartad än mitt huvud så jag tar bara mina skolprojekt här även om jag nu måste yppa den lilla detaljen att jag såg till att vara ensam i datasalen innan jag skrev ut bilder till mitt kollektionsprojekt. say no more.
men sååå, mitt ordexperiment ska påbörjas. jag har skrivit ut ord. och mer bilder till research/moodboard. den ska bli kreativ till slut! nån gång.

dagens flyktiga rök utanför min dörr...

sen då ska det på ett eller annat sätt bli ord av allt det här. virkat? stickat? garnteknikiserat på något sätt... och kanske stärkt.

och just jaa! jag höll på att glömma! jösses vad jag är borta. jag kom ju till värsta slutsatsen på bussen hem igår! det händer mycket på bussen :)
såhär. jag satt där med min virknål och försökte virka ohohohoh. jaha tänker ni, det verkar ju relativt normalt. jovars. men det gick sådär. nu ska jag ta en bild, vänta... där.. och den som kan läsa vad det står får en chokladbit. inte. jag skrev ju det förut. men vad jag kom fram till var att den här lilla krulledutten var ändå lite snajsig. det kan ju bli en alternativ spets. (satte jag inte t.o.m dit en spets på min moodboard allt!) så, det kan hända att det viktiga kanske inte är att alla andra ska kunna se vad som står skrivet utan det viktiga kanske är min egna process när jag "skriver". det kommer bli estetiskt tilltalande i form av alternativa spetsar? vem vet vad som kommer bli.
jag kommer använda mig av fragment från både bob hanssons dikter och mina egna i detta projekt. det kommer bli stort det här, ni kan aldrig ana :)


tjillevippp!

jag måste bara säga som jag sagt till alla jag pratat med sen igår: JAG HAR VÄRLDENS BÄSTA KLASSKOMPISAR! jag blev verkligen så himla jättepigg av att komma till skolan och träffa er alla, ingen sjukdom kvar i min kropp alls, nästan. tack! med tanke på allt kreativt kaos jag berättat om här hemma (har en tendens att kalla det kreativt kaos istället för något annat) borde min moodboard blivit fantastisk. men det blev det inte men det gör ingenting. för det är ett moodboard och det gör man ju bara för sin egna skull. så säger jag i alla fall. 'ord som makt och tröst' är temat. då kör vi då.sen när jag åkt hem (f.ö en skrattig bussresa med kristin och ulf) och kommit så långt som på buss 2 här i borås så glömde tankspridda frida att plinga när hon skulle av. det händer ibland. jag är ganska tankspridd. ofta. men i alla fall. inget ont som inte för något gott med sig. jag såg mina vackra (enligt mig då) skorstenar från en helt ny vinkel. och himlen var sådär iskallt blå och röken alldeles vit och flyktig och föränderlig och otroligt vacker. så det går rakt in på min moodboard såklart. för det talade ordet är likt rök ganska flyktigt. tolkningsfrihet kallas det. idag tog jag en lugn morgon för att kurera mig helt och snart ska jag åka inåt stan(Borås) och fixa lite nödvändigheter för mitt skapande, skriva ut bilder på Textilhögskolan och kanske, om jag varit en duktig flicka, äta lite sushi.

peace out!

kreativt kaos och beslutsångest

idag har det sågats en hel del men det glömmer jag jämt ta kort på. det går verkligen framåt tror jag. jag förvånar mig själv. bra!

men framförallt har det sen i helgen varit ett evigt velande med vad tusan jag ska göra som eget projekt i garn. ska jag verkligen göra ett par vantar? njajoaenejja? det är ju så tråkigt att jag kanske riskerar att dö. det är inte riktigt min grej. jag kanske borde utmana mig. eller så kanske jag inte borde det?

i vilket fall som helst hade vi virkning på schemat idag och jag total-safeade och virkade min favoritspets jag lärde mig i mitt senaste projekt i garnkursen i höstas. men nu i svart. me like! (ja, jag gillar det lite svart) men sååå. när jag satt där och virkade och insåg att jag verkligen ÄLSKAR att virka (don't even get me started) så kom jag på att det är självklart. jag ska göra det som gör mig lycklig. det må vara att välja den enkla vägen men ibland måste man få göra det tycker jag. speciellt eftersom jag tänker mig använda det jag gör nu till något annat. aja. ni vet jag måste alltid vara lite överallt och pilla på allt.

så efter skolan tog jag mig till göteborgs bibliotek för att låna lite böcker att inspireras av. (en liten parentes var att jag igår efter mycket om och men tog mig den långa färden till borås bibliotek för att låna dessa böcker för att väl där inse att de hade stängt t.o.m 1 mars. mantackar!) kanske inte den typen av böcker ni trott, nu blir ni allt bra nyfikna va?

när jag äntligen kom hem ikväll blev det dags att plöja tidningar till ögona blödde och tillräckligt med inspiration var samlad. oj så stökigt det alltid ska bli när man är kreativ :(
imorgon känns som en bra dag att börja moodboard på riktigt tror jag.

yo.

keep on keepin' on

ojojoj. nu har det gått hela tre dagar sen mitt senaste inlägg i cyberrymden. eller nja. det är klart jag hunnit med ett otal facebook-uppdateringar sen dess men här har det varit dött. så. var ska jag börja?

torsdag. inte mycket att orda. såga, såga, såga. de sista bitarna fick jag överge min favvocirkelsåg till fördel för den alldeles manuella geringssågen(?). svettigt.
sen sticka, sticka, sticka. mest provlappar i olika rutsystem med aviga och räta. gillar den första bäst. båda är från boken The ultimate Sourcebook of Knitting and Crochet Stitches.

dock får jag den inte att lägga sig åt rätt håll men ni förstår principen..

sen sydde jag likt kent ihop en fingervärmare

i fredags fortsatte kampen om mina träklossar men allt om detta finns att läsa på hjälpsammaste stinas blogg

hela fredagsmorgonen gick dock åt till att börja sticka Annas fina handledsvärmare. *lägga upp. sticka tre varv. inte få ihop det. repa upp.* upprepa tills du får spunk. då kom pernilla med en hjälpande hand och visade vad jag gjorde för fel och sen så var jag back on track. med lite fler småfel to come men de behöver vi inte orda så mycket mer om här. ena mudden blev färdigstickad ikväll och nu ska den bara monteras. kanske väntar med det och frågar petra så det blir rätt.

ikväll har jag även påbörjat en provlapp med två färger. aldrig gjort det tidigare och frågorna är många. hur lägger man upp egentligen? är den första.

jag började med att göra på "vanligt" vis med flotteringar på baksidan(som alla sticknördar nu påpekar faktiskt är rätsidan). men sen mindes jag nåt ord om den där tvåändsstickningen kristin höll på med och något tvinna garnen grej så då var jag ju tvungen att börja prova det men herremingud! denna lilla skit till provlapp tog ju hela melodifestivalen att göra! (och visst är vi lyckliga att salem knep den första platsen till globen)
så jag får se om det faktiskt blir något tvåfärgat till mitt egna projekt. kanske såna bikupor som kristin gjorde för det är ju nästan bara som att randa.
iallenfallen, ha en finfin söndag så ses vi på måndag med hyvel och sticka i högsta hugg!

tjillevipp.

träträträ

idag hade alla vfu. men jag, frida och stina var fristående och relativt enastående och tog oss till träslöjden en snöig dag som denna. det har sågats en hel del.

min dörr växer.

men eftersom jag inte hade någon koll på att vi skulle ses först vid 10 blev det även en liten provlapp gjord idag. letade som en galning efter stickböcker i biblioteket men allt jag hittade med lite strukturmönster i var en gammal en så den fick det bli (lång omskrivning innebär att jag inte minns namnet på den). rätt fint mönster ändå. om man ska vara petig så kan jag erkänna att jag gjorde ett varv fel då jag hela tiden tappade bort mig var jag var. i beskrivningen that is. men sen hittade jag mig själv och kunde fortsätta full fart framåt. tjippohej!

ps. jag fann sen böckerna i klassrummet. relativt logiskt.